....

Jag kan för allt i världen inte skriva om vad som händer i mitt liv just nu. Det är knappt att jag talar om det. Men en klok människa sa idag åt mig att sluta straffa mig själv för något jag inte kan rå för. Att sluta döma mig utifrån de val jag gjort. Att rätt inte alltid känns just rätt, men att det ändå inte är fel. Att inte vara hård, utan bara acceptera.

Det är okej, och jag har rätt att vara som jag är. Jag behöver ingens tillåtelse, förutom min egen. Något som är svårt nog. Och trots all denna vetskap gör det inte mindre ont.

Snälla, ha tålamod.