Visit i tröglandet

Vi lever utan internet, vilket även betyder att du får leva utan skriftliga uppdateringar av mitt liv (såvida vi inte sms-konverserar).

Nästa vecka räknar jag med att vara tillbaka. Kom och drick te med mig tills vidare vetja!

I love Porter

Äntligen! Målaren har inte bara lämnat byggnaden, utan också helt magnifika köksväggar. Eftersom köket ska byggas om lite, en ny arbetsbänk där det tidigare inte funnits någon, beslöt vi oss för att måla istället för att tapetsera. Kulören från Alcro heter Porter, är mycket mörkt brun och skiftar i lila. Den är så fin så fin, och jag ville så gärna känna men icke sa nicke. Snart ska vi traska hem, och då ska jag minsann fingra lite på väggen.

Bilderna är ju för täskiga, men ni ser ju att det är mörkt och elegant ;)

En bra start på dagen

Amadeus väckte oss imorse, med ett litet jamande följt av "kom igen nu, gosa med mig!"-uttryck.

När vi låg där, med pälsbollen emellan oss kikade plötsligt solen in genom persiennen. Jag fick en känsla av sommar och berättade för en nyvaken Jonatan om det vita långa nattlinnet, den gröna trädgården, jordgubbar till frukost ute på trappan, bad och läsning i hängmattan. Jag är tydligen inte den enda som låter tankarna flyga iväg, när solen hälsar på en morgon i januari. Min favoritbibliotekariebloggare Linda K, gör detsamma.

Till min allra käraste syster

"X marks the spot"

;)

Längden har betydelse

Tänk, vad många man kan krama samtidigt med så långa armar!

Hi hi

Dom kallar oss Annica

Kalasfina töser!

En liten plan

Våra sjuttio kvadrat på en något felaktig planritning. Gammal som gatan och utan en del viktiga inslag som jag själv fick knåpa dit, utan korrekta mått. Men rummen är där! Hall, kök, badrum, sovrum, tv-rum och musikrum. Jag vill dit! Jag vill att ni ska komma dit :)

Fulbilder från hemmet

Innan vi lämnade nya hemmet för den tillfälliga vistelsen ännu lite mer norröver hann vi test-ställa dit en del saker. Till helgen hoppas jag kunna plocka upp en del igen och sova i sängen som är formad efter mig.

Efter att ha slagit in klibbiga hyllplan (skrubbning till trots) i folie lät jag mina teer hälsa på sitt framtida hem. De var nöjda! Inte alla teer får bo i ett väggfast serveringsskåp från 1921.

Vår diskbänk må vara 70 cm djup, men inte är den särskilt bred inte. Så det blev till att införskaffa ett mindre (och snyggare, he he) diskställ. Ja, jag är nöjd över den utgången liksom ;)

Mys på tillfälligt besök.

Efter omtapetsering är vår halls väggar skimrande retroläckra! Oh, snyggt kommer det bli med ett sideboard i teak, snyggt som tusan.

à la Jess

Jag skrev en kommentar till inlägget nedan, men hade glömt skriva en mening jag ville ha sagd och tog bort kommentaren för att skriva en ny. Men det står ju att den har existerat och att jag tagit bort den. Lite irriterande, men kanske är det ännu mer irriterande att jag behöver förklara det hela...

Home sweet home

En förmiddag, urinblåsan nästan spricker och fötterna fryser på det kalla golvet. Sitter och ögnar igenom folks "hemma-hos-bloggar", och känner en uns avundsjuka. Jag vill också pyssla hemma, jag vill känna mig hemma. Jag har ingen som helst förståelse för människors ovilja att ha ett trivsamt sådant. Omkringflackande och instabilitet. Men vi har väl alla våra behov, jag har aldrig suktat efter att luffa runt i Europa utan pengar och en garanterad tillgång till toalett. Kanske människor som gör det tycker att jag är knepig?

Häromkvällen när vi strök omkring i kaoset till "hem" förvandlades jag till den där hysterikan jag mer eller mindre lyckat försöker bearbeta bort. Hon tar så mycket plats och energi så fort hon framträder. Bort, bort.

Efter redaktionsmötet i eftermiddag ska jag bege mig till min soffa, tända ljusen jag ställt på bordet framför och välja te ur kartongen på vardagsrumsgolvet. Jag och en liten organiserad hörna jag känner mig bekväm i.

Blähä

Det finns en skådespelerska som jag verkligen avskyr, av fler än en anledning. Hon gör mitt liv snäppet sämre när hon uppenbarar sig. Pundskallarna som bestämmer vad som ska sändas på tv verkar vilja se henne hela tiden, en skitfilm efter den andra. Och jag kräks.

Jag längtar efter februari och bio. Tim Burton, hej hej!

Djungelordspråk, familjevisdom

När Fantomen talar lyssnar man, när en syster kräver inlägg lyder man.

Från och med nu är vi inneboende, jag och Jonatan, hos hans far. Amadeus har bott här sedan tidigare i veckan, renovering pågår. Och jag är så less på det. Missförstå ej, jag är oerhört glad att vi får det här, nya tapeter, nytt kök och allt det där. Och att det sker på en gång, allt kommer förhoppningsvis vara klart innan vi haft lägenheten i tre veckor (helt makalöst!), men det jobbiga är att vi inte riktigt bott där sedan vi lämnade vår gamla...

Rocky V sänds på tv, den där boxarn ger inte sin son den uppmärksamhet han behöver. Men så har han väl aldrig verkat riktigt smart karln?

Lördagens kalas var skojigt. Jag hade tagit med en för liten vinflaska, men fick två drinkar av min Anneli. Den andra blev visst lite starkare än den första, men det märkte jag inte halvvägs ner, he he. 27 och 25 bast har dom blivit nu, sötnosarna. Av någon inte helt outgrundlig anledning framstår jag som så ung när jag skriver de där siffrorna. Men vi vet ju alla att jag är minst 45 i sinnet :P

Min mage är arg på mig efter senaste tidens oregelbundenhet. Och fett. Lite konstigt inlägg det här...

Från andra sidan stan

Så har vintern slutligen slagit till, med snöfall och kyla. På vår flyttdag kände den att det var dags, till vårt stora förtret. "... så länge det inte snöar när vi flyttar" sa jag innan jul, och där fick jag. Man skola icke yttra sådana meningar, ty det slår bara tillbaka.

Nu sitter jag här, i vårt nya sovrum på andra sidan stan. Tillbaka dit det började. Sovrummet är typ gigantiskt, med tre garderober och en klädkammare. Dessvärre inga persienner, men ett par svarta gardiner får duga. Imorgon ringer målare på dörren med planer på att tapetsera om hallen, tv-rummet och musikrummet. Kök och sovrum får sin del av fina kakan i slutet av denna vecka eller i början av nästa.

Åh, en önskan om att ladda upp bilder på lägenheten finns, men då vi har typ en gigabyte surfande gratis tills vi får vårt "riktiga" internet inkopplat i slutet av månaden, är det inte på tapeten. Men jag kommer förmodligen terrorisera människorna i min närhet den kommande tiden med mobilbilder när vi träffas, se upp!

Det finns så mycket jag vill berätta, just nu mest kring nya hemmet... Men jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig för att göra det. Smått kaos råder, omtapetsering och besök från städfirma när den är gjord (karln som bodde här innan oss har inte bara lämnat efter sig makabert skitiga fönster, utan också fiskekrokar, riskorn och annan smuts, där de senare kvarlämningarna ändå måste städas ut av oss) liksom fördröjer inflytten. Imorgon ska vi dessutom ringa till vår utomordentligt trevlige bovärd och delge planerna vi har för köket! Hoppas han gillar't och hoppar på tåget mot ett rum med bättre planering och framför allt - arbetsytor! Ett stort kök har vi, men ingen riktig arbetsbänk. Hur tänkte de förr i tiden?

Nu känns det nästan som att det här blev ett gnällinlägg, det var absolut inte meningen. Vi stortrivs, skitiga lister och kladdiga skåp till trots, för vi vet ju att det kommer bli ändring, saker ska skrubbas och bytas ut. Och en repig toalettsits är snart ett minne blott!

Magen kurrar, läpparna bränner och ögonbrynen har glömts av i dagarna sju, dessa skola jag ta hand om nu. So long, suckers!