Jag har inte nämnt mitt klipp jag lät göra i onsdags. Ett bokstavligt talat sådant! Äntligen rök min långa man (som i hårsvall, inte partner) och en sisodär halvmetern kortare känner jag mig lättad och fri. Det är väldigt kort på sina håll, och det är så himla snyggt. Min frisör beundrade för övrigt min huvudform, och lät förtälja att få har så snygga huvuden ;)
(Och så storhandlade jag på Body Shop efter dagens myslunch med fina kollegor. Iiiih!)
Ja just. Min dator verkar ha gått sönder. Jag tror att det beror på det faktum att jag börjat se åt annat håll... Men jag hade inte tänkt skaffa mig en ny förrän den nuvarande är avbetald och fri.
Förlåt kära dator om jag har krossat ditt hjärta. Men det känns liksom inte som att du har funnits där för mig alla gånger, och i ärlighetens namn, har vi inte båda tröttnat? Ja, ja, jag vet att det kanske var riktigt fult av mig att kolla på den där MacBooken på din skärm. Men den är ju så fin, jag kan inte motstå. Däremot, kära dator, vill jag gärna att du låter mig hälsa på en sista gång för att hämta det som är mitt, typ bilder och musik jag skapat. Du måste ju inte vara taskig tillbaka, det är bara barnsligt.
Ha ha, med den här bilden trodde jag att jag skulle kunna snärja honom, för lite mer än 4,5 år sedan. Snärjd blev han, men jag vet inte om det är tack vare den lilla Konika Minoltan med blixt. Ve och fasa.Här sitter jag i pyjamas och duntofflor innan klockan ens slagit fyra. För att jag är förbannad och less och det är skit på jobbet och jag bryr mig inte om nån läser det här. Jag är arg för att vissa som jobbar bra som sjutton får sluta på fredag medan andra som inte alls jobbar lika bra men är desto snabbare (för att de struntar i att göra jobbet ordentligt, jag vet, jag måste rätta deras fel) får stanna. Kanske till och med gå upp till heltid (för det har ett par andra från andra skiftet fått göra efter att två från vårt skift slutat).
Vi har gått runt med nervositet i magarna hela dagen. Känns så jäkla olustigt och ingen fattar något. Efter maten fick jag dessutom gallsten, förmodligen för att magen redan var ledsen och fick således stanna hemma från redaktionsmötet med efterföljande fotomöte som skulle hållas av Jonatan och mig. Bla bla bla blä.
Och jag har en massa att göra på jobbet. Eller inte en massa, men utöver arbetsordrarna vi blir tilldelade får jag annat på axlarna. Nu senast har det upptäckts problem med programmet vi jobbar i, så jag får sitta och fixa till typ 160 kundnummer som blivit fel. Det känns så jäkla drygt att få en massa uppgifter när andra måste sluta i "brist på dem". Nu kanske en del där ute i skitvärlden tycker att jag är dum i huvudet, men jag skulle hellre dela lika på arbetet så att inte en del jobbar längre än andra. Fastän det skulle betyda att jag får sluta tidigare än om jag drar lasset på egen hand. Men så är jag väl inte särskilt egoistisk heller, och glad är jag för det.
Min fantastiska och duktiga vän Mia arrangerade en designmarknad som ägde rum igår, närmare bestämt på Café Deed här i stan. Jag som hade en strängt planerad och välfylld lördag (till störst del bestående av städning fram till alldeles för sent = "hej förfest med mig själv tjugo minuter innan konserten börjar" = hetsätning av nachochips och maniskt vindrickande för att bli ett uns rolig) hoppade in för en blixtvisit för att hämta hem mitt finfina halsband som hon gjort speciellt åt mig. Jag har inte tagit nåt kort på det än, men HÄR kan ni se det lite ofärdiga smycket :) Jag råkade också köpa ett par superfina örhängen (som jag inte lyckats prova än - Mia, vågar jag bända på "låset" eller går de sönder då?), hoppas inte Judith är sur på mig nu ;)
Och spelningen igår kväll var grrreat. Synd bara att folk är dumma i huvudet, men det visste vi väl redan?
När jag och karln besökte Ikea i söndags kom vi inte hem med den här svarta lampan. Då var den slut. Men imorgon, ja då jävlar. Exakt från vilken budgetpost den ska dras har vi nog inte riktigt bestämt, men hem, det ska den.
Och så måste jag hoppa in på Systemet och köpa mig en vinpava som 50-talisterna säger. Och en Aquatini Melon Rush. Förra helgen for en sådan i golvet innan jag ens hängt av mig jackan hos värden och allt jag vet är att den luktar sablarns så gott. Drycken alltså. Så låt oss alla stämma in i allsång: En gång till, utan spill.
