Jag ska ringa ett samtal i veckan

Här sitter jag i pyjamas och duntofflor innan klockan ens slagit fyra. För att jag är förbannad och less och det är skit på jobbet och jag bryr mig inte om nån läser det här. Jag är arg för att vissa som jobbar bra som sjutton får sluta på fredag medan andra som inte alls jobbar lika bra men är desto snabbare (för att de struntar i att göra jobbet ordentligt, jag vet, jag måste rätta deras fel) får stanna. Kanske till och med gå upp till heltid (för det har ett par andra från andra skiftet fått göra efter att två från vårt skift slutat).

Vi har gått runt med nervositet i magarna hela dagen. Känns så jäkla olustigt och ingen fattar något. Efter maten fick jag dessutom gallsten, förmodligen för att magen redan var ledsen och fick således stanna hemma från redaktionsmötet med efterföljande fotomöte som skulle hållas av Jonatan och mig. Bla bla bla blä.

Och jag har en massa att göra på jobbet. Eller inte en massa, men utöver arbetsordrarna vi blir tilldelade får jag annat på axlarna. Nu senast har det upptäckts problem med programmet vi jobbar i, så jag får sitta och fixa till typ 160 kundnummer som blivit fel. Det känns så jäkla drygt att få en massa uppgifter när andra måste sluta i "brist på dem". Nu kanske en del där ute i skitvärlden tycker att jag är dum i huvudet, men jag skulle hellre dela lika på arbetet så att inte en del jobbar längre än andra. Fastän det skulle betyda att jag får sluta tidigare än om jag drar lasset på egen hand. Men så är jag väl inte särskilt egoistisk heller, och glad är jag för det.