Sudd.

I början av januari.

Tema: ätbart.

Just när jag ska till att fixa det här inlägget får jag sällskap av en svans med katt. Den lilla katten med stor yvig svans ;-) Hon tycker att det passar att ligga på skrivbordet, framför tangentbordet, vilket resulterar i att jag måste skriva med en hand. Varken effektivt eller lyckat, haha. Men här följer några bilder från både i går och i dag, på temat ätbart, gott och relativt onyttigt. ;-) Och som vanligt hoppas jag att klickningen fungerar (och jo, jag kan väl säga som så att jag funderar på namn till en ny blogg som kanske inte är helt störd...)

En räk- och äggsmörgås till frukost. På en onsdag! Hehe.


Min pappa kom förbi tidigare i veckan och lämnade en kalvost som mamma hade bakat (pappas kor, mammas ugn, hihi). Lite kaffe, en fin bok och där har vi gårdagens lunch. (Förlåt, Anna Skipper..!)

Men vem skådar mitt öga?

Amadeus! Min lilla gubbi ville hålla mig sällskap. Och försökte stjäla min kalvost!

På eftermiddagen kom jag på att vi inget bröd hade, så då fixade jag typ det onyttigaste som finns - (oljig!!!) foccacia med kryddsmör. Det hela balanserades upp av ett gäng dinkelfrallor. ;-)

Dagens frukost. Foccacia med färskost och tomat.

Och så var cirkeln sluten. :-)

Färdig.

Adderade några stjärnor och här är den nu. En nattens trötta teckning. ;-)

Sneak peek.

Den är spegelvänd och fotad med datorn. Men en nattlig teckning, ja. Skum, ja. I morgon (alltså, när jag har vaknat) ska den scannas!

Kvällsfika.

Hallon och vit choklad var gårdagens tema...


...när jag hade fint dambesök.

Vi pratade och pratade (och drack en massaaa te)...

...och Amadeus njöt i fulla drag.

Sepia.

Här har ni förresten en teckning jag gjorde i dag. Den föreställer min vän Dao och jag tycker att den blev himla fin. :-)

Dessutom har jag hittat till typ, ja, en av världens bästa hemsidor? ;-) De säljer konstnärsmaterial och "mina" pennor kostar 25 spänn styck istället för 34:- respektive 39:- som de gör på stan. Och papper och fineliners (svarta konturpennor)... Ah, dregel!

Rullgardin och en vrickad fotled.

Åhå, vi har en rullgardin! En vit, mörkläggande som vi kommer tacka Gud för i sommar när solen steker genom sovrumsfönstret. Och som även passar bra nu för att skydda sig mot nyfikna ögon. ;-)

Svärfar var snäll och hjälpte oss att montera den (även om Jonatan friskt borrade fyra hål och tyckte att det var himla skoj), och det är faktiskt roligt att hissa den upp och ner. Ha ha. Det är inte en rullgardin av den gamla skolan, där man får slita och frusta och bli helt tokig för att den till slut är nere vid golvet... Skönt!

Tyvärr tror jag att jag vrickade fotleden när jag gick ute på ojämn snömark :-( Det värker i leden och i foten och jag är rätt ynklig. Min handled tycker nämligen att det är hög tid att vara extra ond och påfrestande i detta nu. Har kastat i mig några värktabletter och måste hitta ett handledsstöd och smörja foten med tigerbalsam. Mm, men sen ska jag sova gott! Tror jag.

Alla kan se in, alla kan se in.

En katt har återigen klättrat i sovrumsgardinen och lyckats riva ner hela skiten. Men det är inte bara hennes fel. Väggarna är av tegel och inget vill sitta fast.

Tror att vi måste köpa en rullgardin inom de närmaste dagarna... De stora vanliga gardinerna får väl helt enkelt vänta tills kissen har kastrerats och blivit lugnare.

Men ändå, lite ganska jobbigt.

Äntligen inspiration.

Det har varit lite brist på inspiration veckan som gått. Har haft tankarna på andra ställen och fastän jag vet att de skingras bra med en penna i handen och papper på bordet så har det bara inte blivit av. Men i kväll bestämde jag mig helt enkelt för att råda bot på torkan. Min vän Mias vackra lillasyster fick stå för inspirationen. Och förhoppningsvis funkar det att klicka för förstoring, men man vet ju aldrig med den här jäkla bloggen...

From Thailand.

Snygga och sköna ätpinnar fick vi. Och jag ska lukta på något som rensar upp i näsgångarna och smörja in mig med något annat. För att bli pigg och alert, enligt instruktionerna på något bristfällig engelska. :-)


Min bror försäkrade att det inte var farliga grejer. Sniffsaken till höger i bild är tydligen effektiv i Thailand, där det luktar, ehm, bajs, på lite väl många platser. Men är även bra om man är lite täppt i näsan. Check!


Tack lillebror! :-)

Julspecial. Oops.

Ha ha, ja, jag vet att det här inlägget inte alls är aktuellt. Men. Jag ville fota och visa allt vårt julpynt innan jag städar bort det. Det lilla vi har ;-) Så, i dag tog jag till slut tag i kameran och gick på en gigantisk upptäcksfärd. He he. Och om det går som jag vill kan man klicka på samtliga bilder för att se dem lite större och i bättre kvalitet.

I musikrummet går det vilt till när Aska röjer med en av sina leksaker. Och så en stjärna på det.





Amadeus och en svart stjärna i köksfönstret.

Den här lilla ljusstaken fick Jonatan av min mamma för att hon ville retas lite med honom. Det är ju vida känt att han inte är den som uppskattar julen i allmänhet och julpynt i synnerhet. ;-) Men den här tomten är söt och får sällskapa oss vid sidan av spisen.

Jag måste erkänna att när jag skulle fota änglaspelet tände jag ljusen för andra gången. Någonsin. Det plingar så ivrigt att både människor och katter blir knäppa i bollen.

Stjärnan i vår hall är nog anledningen till varför det har dröjt att städa bort julen.

Och hör och häpna! Den här TOMTEN har JONATAN valt! Det är inte en glad tomte, ändock en tomte. ;-)

Och så var min lilla julsaga slut. :-)

Nya knoppar.

Ja, det är ett smått mirakel. Men tack vare den söta kökslucke-farbrorn som tipsade om att färghandeln i kvarteret har vår hyresvärd som kund är de äntligen här! Jag besökte nämligen färghandeln direkt efter tipset, hittade dessa, la en beställning och i går hämtade vi ut dem. Jag bytte knoppar där det är möjligt (alltså på nästan alla luckor som inte ska bytas) och tjoho vad fint det blev!

Worst-case scenario.

Återbesök hos läkaren på vårdcentralen i går. Vi sågs senast i början av december då en massa prover togs för att utesluta diverse vitamin-brister, rubbningar i ämnesomsättning, sviter efter ev. borrelia, och en hel massa annat. Men allt det där var ju helt normalt. Damn it...

Läkaren känner inte att han kan göra mer och skickade en remiss till neurologen, och så får vi hoppas att de vill träffa mig. Och vad händer om de inte tycker att domningar i huden hos en 24-åring är tillräckligt för att ge mig tid? Jag kan såklart inte slå bort tankarna på det som skulle kunna vara orsaken till det här. Flera gånger frågade min läkare om jag har några synrubbningar ("nej, det har jag inte"), och han sa att han förstår att jag är rädd för vad det skulle kunna bero på.

Jag vet att det är något fel, någonstans. Jag hatar det. Och känner ett uns avund mot de som bara helt och hållet är... ja, friska. Och som slipper ha ett frikort hos sjukvården och som slipper känna den där oron och som slipper kommentarer som "gud, vad mycket fel det är på dig". Och som slipper tänka så om sig själva, "gud, vad mycket fel det är på mig."

Nu ska en katt få medicin, och sen ska det städas. Många grannfönster har förlorat sina stjärnor och ljusstakar, men våra stjärnor får vara kvar ett tag till. De är alldeles för vackra för att tas ner riktigt än, oavsett hur irriterade julfascisterna kan tänkas bli. :)

Körsbärsträd.

Klicka!

I går kväll (och natt...) satt jag med den här konstiga saken. Den blev färdig i dag och nu är jag mosigare än mosigast i huvudet. Och trött i handen. Men rätt nöjd.

Nu är det dags att börja fixa inför kvällens partaj. Anneli fyller år i morgon och det måste vi ju fira! :-)

Butterflies.

Ett nytt ritblock, och en ny orange penna. Tjo!

Dagens.

Ingen Dagens Outfit här inte. Men en teckning!

Nu ska jag kila till köket och sno ihop en pajdeg till kvällsmaten. Hej hopp!

Flamingotjejer.

Här har ni en scannad bild av årets första teckning.

Och här är teckningen som min vän Mia fick i inflyttningspresent. Jag hade lite svårt att slita mig från den galna hatten, så den fick stå för inspiration till den andra :-) Det ÄR okej att härma sig själv ibland ;-)

Julklapp till ett Kent-fan.

Jonatans lillasyster fick en julklapp som ingen annan. Hon älskar bandet Kent, och färgen grön ;-) Teckningen är av samma storlek som en CD-booklet (14x14 cm om jag inte minns fel) och sitter i en djup ram. Min mobilkamera gör den verkligen inte rättvisa... Varför tog jag inte en bild med systemkameran? Varför?!

Scannade.

Och så här ser Kents eget omslag ut.

Årets första teckning.

Jag ger er årets första (hysteriska) teckning! Via webcam, usch och fy. Ni får se den scannad och rättvist kanske i morgon - tillsammans med en teckning jag gav min vän Mia i inflyttningspresent, och som inspirerade till denna.

För övrigt blundar flamingobruden ovan. Om ni nu tänkte samma sak som Jonatan. "Men, vad är grejen med ögonen?" :-)

Mammas stickkonst.

Jag bara måste visa vilka mysiga och värmande saker min mamma har stickat till mig. Den grå sjalen fick jag i födelsedagspresent och den röda (löspolo? Tubhalsduk?) i julklapp. Jag älskar dom båda :-) Tack igen, mamma!

Och båda bilderna är tagna med mobilen, på väg. Ha ha.

En kväll för sent.

Just ja, GOTT NYTT ÅR till er alla!

Dekoration.

Okej, inte världens bästa bild och min dator håller på att startas upp, därav den blå skärmen. Och det kanske främst är min mamma som är intresserad av det här ;-) Men. Jag och Jonatan fick den fina väggdekorationen i metall av min storebror och hans sambo i födelsedagspresent. Vi visste inte riktigt var vi skulle sätta den, men så noterade min bättre hälft att det ju satt en spik över mitt skrivbord. Perfekt!