Imorgon väntar äventyret

Min mor har tipsat om en möbel vi så desperat behöver. Hos Bra&Begagnat ska den finnas. En second handbutik med väl snålt tilltagna öppettider. Det gäller att vara där innan öppning, att hänga på låset likt modeoffren utanför H&M när senaste designerkollektionen installerats. Man ska roffa åt sig en korg samtidigt som man får passa sig för att själva hamna uti en, folket löper amok och en midjeväska är att föredra då ilskna blickar lätt kastas åt en i annat fall (här föredrar jag dock blickarna mot mig och min väska framför att traska runt med ett tingest kvarglömt i hallbyrån efter Mallorcasemestern -92).

Det gäller att vara på alerten, ty vackra saker kan här införskaffas. I vårt hem finns bland annat en Erik Kold-ostkupa, coolaste lampan och ett par lila ljuslyktor i glas med veckad kant. Men åter till den där möbeln jag inte vill nämna vid namn. Och varför vill hon inte säga vilken typ av möbel? Jo, inatt drömde jag nämligen en mardröm om den. Jag drömde att vi stod näst först i kön utanför dörrarna, men att vi på väg in blev fullkomligen förbisprungna av X antal pensionärer. En av dem stal vår möbel! Eller inte stal, men lyckades köpa den innan vi. I drömmen var möbeln visserligen ruskigt ful, men jag kände ändå en stor bitterhet, och det hela följdes av en lång ångestkantad färd i jakten efter den perfekta möbeln. Som jag aldrig hittade. Var den inte målad i en giftig färg höll den på att förmultna.

Snacka om dåliga omen, eller vad?