Han kan också hålla låda.

På senare tid har Jonatan börjat prata mer och mer i sömnen. Ibland hojtar han och svär. "Jävla skit fan", reser sig lite, vänder sig om, vaknar när jag frågar vad som har hänt. Det är inte lite svårt för mig att veta om han helt plötsligt har kommit på något han har glömt, eller om han helt enkelt sover. Men, han sover.

I natt började han nynna på en melodi, gjorde små dansliknande rörelser med armarna och händerna. Det såg så himla roligt ut att jag inte kunde hålla mig för skratt. Då tittar han på mig, blänger och vänder sig om. Och jag fortsätter skratta. Typiskt nog kommer han inte ihåg något av denna dansstund, bummer.