Feberyra

Jonatan vaknade av mig i morse. Jag grät och var upprörd i sömnen. Mardröm. Så han väckte mig, varpå jag släppte bomben: "Du åt upp min pizza!"

Sen skrattade vi åt eländet. Men seriöst, det var inte kul. Jag var jättehungrig och han åt upp mer än halva min kebabpizza (och eftersom jag alltid beställer barnstorlek var det inte mycket kvar), fastän han hade en egen. Vilken elak man jag lever med, verkligen. Har aldrig hört om någon värre.

I dag ska jag släpa mig ett par kvarter söderut och köpa med mig sushi hem. Det är allt jag orkar. Egentligen skulle jag fikat med Mia i eftermiddag, typiskt.