Långt om sånt som säkert inte intresserar.

Någon gång våren eller tidiga sommaren -07 fick jag en helt makaber smärta i högerbenet. Jag hade ingen kraft över huvud taget, kunde knappt gå och huden kändes lite domnad. Som om den var mycket tjockare på något sätt... Det började faktiskt med att huden domnade lite, jag märkte det när jag stod i badkaret och rakade benen. Smärtan kom under helgen och jag ringde sjukvårdsupplysningen som inte tyckte att det lät som något att dra med till akuten, men att jag skulle kontakta vårdcentralen first thing monday morning. Såklart hade inte världens sämsta vårdcentral (Karla på väster) tid för mig, utan sa att jag skulle ringa igen på tisdagen och hoppas på en ledig läkare då.

Sagt och gjort. Jag fick komma dit, hade fortfarande ont i benet men inte alls som under helgen. Doktor Nöt stack mig i huden, kände på benet och konstaterade att han inte hade en aning om vad det skulle kunna vara. "Om det blir sämre under de kommande veckorna så ring igen." Jaha? Om man som läkare träffar på symtom som man inte har en aning om vad de kan bero på, låter man verkligen patienten knata därifrån? Det blev inte värre så jag antog väl att den som är utbildad (men uppenbart lost) tror sig veta vad den snackar om.

Anyhoo. Då och då har den där känslan av liiite domnad hud och pirr i benet kommit tillbaka när jag har varit ute och promenerat. Inte ofta, men det är obehagligt när det väl är där.

Men, i går. I går kväll när jag hade lagt mig för att sova började en obehaglig känsla komma krypandes i högerbenet igen. Det pirrade lite, det spände i knäet, det kändes som att det tryckte inåt ovanför knäet. Och jag hade SÅ svårt att somna med rädslan för den där nästan handikappande smärtan som ringde påminnande i bakhuvudet.

I dag har jag Googlat. Sånt ska man inte hålla på med. Jag har gått runt och städat hela dagen, drog på mig mina tajta jeans (som jag även hade på mig i går kväll, och satt i några timmar...) och fikade med Mia och Linda. Så jag har kunnat röra mig, det känns inte lika mycket som i natt, men jag undrar ju såklart vad det är som spökar... När jag Googlade trodde jag att jag hade MS, reumatism eller säkert något annat hemskt. Det känns i alla fall obehagligt när jag spänner knäet, och jag är nog lite tröttare i det benet än det andra. Funderar på om jag ska ringa till vårdcentralen (en annan än sist) i morgon, för sen är det ju helg och då är det bara akuten som finns. Men åh, så jobbigt det är att ringa och försöka förklara att något känns fel.

Sist trodde pappa att det var en ischias-nerv som klämts åt. Jag hoppas på det. Tajta jeans + rumpsittande i x antal timmar kanske kan ge något sånt här?

Nu ska jag fortsätta mitt tedrickande. Hej.