Klagans gälla skri

Imorse var det sjukt svårt att släppa taget om tekoppen för att istället gå ut. Okej, det var inte väldigt tidigt, men strax efter kl. 8 kan kännas nog så fasansfullt när det snöar och är kallt ute. Att gå till bussen, att vänta. Åka, gå av, vänta. Gå av, frysa, vänta. Men jag var tvungen helt enkelt. Åkte till universitetet och fotade Nejra som blev intervjuad för Lösnummer. Jag kunde inte låta bli att tvinga ut stackaren för att ta några bilder, ljuset var ju grymt. Men det var kallt som fan.

Bilderna blev iaf bra, det är belöningen jag vill ha.

Hade planerat att laga middag med söta Anneli ikväll, men på min begäran blir det på söndag istället. Jag orkar inte. Sucker. Får dåligt samvete när jag klagar på att jag är trött. Om vi tar Anneli som exempel, hon jobbar varje dag. Det gör inte jag. Men nej, så länge jag förstår att det finns fler än jag som är trötta, så har jag faktiskt rätt att på något sätt yttra mina känslor. Min poäng är att man inte borde ha dåligt samvete för ditten och datten. Respekt, mot andra och framförallt mig själv.

Snart ska Jonatan fylla i sin Jack-tattoo! Jag skulle vilja vara med, men nej då. Och med tanke på att jag skulle ha tatuerat mig samtidigt idag, men avbokat tiden, bör jag nog hålla mig undan. Iaf idag.

Nejra