"Help, I need somebody"
Long time no seen..!
För en vecka sen började jag på mitt nya jobb - som granskare på ett skolfotoföretag (inte det man kan läsa om på Aftonbladets webb...) - och jag kan knappt komma ihåg att jag gjort nåt annat sen dess. Inte för att jag har spenderat all vaken tid där, men det tar en del energi att komma in i något nytt.
Jag började alltså jobba förra tisdagen, men de sju andra som ska göra samma saker som jag började först igår (lite coolt att få vara först ;). De hade en utbildningsdag förra veckan, men det är så många detaljer i diverse program att det krävs en hel del timmar för att det ska fastna. Just därför jobbar vi kortare pass den här veckan, mitt skiftlag kör 7-12.30, och det andra 12.30-18, så att vår boss Anna kan vara med hela dagen och hjälpa när det behövs.
När jag kom till jobbet igår visade det sig dock att den enda på hela stället som kan det vi ska göra in i minsta detalj - Anna - är sjuk. Det är ju sånt som händer, och det finns som tur är ett par till på andra områden inom företaget som kan hjälpa, men de har ju sina vanliga uppgifter också. Så det hela har fallit sig lite som så att jag, som jobbat där en vecka, är lite arbetsledare ;) Jag kan ju mer än de som började igår, så jag skuttar fram och tillbaka mellan min egen dator och de andra granskarnas. He he. Jag skulle ljuga om jag sa att jag vantrivs med rollen, men också om jag sa att jag inte alls med lättnad ser fram emot Annas återkomst. Det är frustrerande att behöva hänvisa till IT-killen eller tjejen på produktionsavdelningen, för att jag helt enkelt inte kan programen in i minsta detalj. (Vilket ju inte är särskilt konstigt, en veckas erfarenhet liksom!) Idag kände jag inte att jag hunnit särskilt mycket på egen hand, så jag frågade om jag kunde få stanna till klockan 15, och eftersom det inte skulle innebära någon egentlig övertid var det ett ypperligt förslag ;) Dessutom kunde jag hjälpa det andra skiftet lite också, bra bra.
Öhm, jag vet inte riktigt vad jag ville ha sagt med det här. Men om ni undrar varför jag satt i bilen och sov utanför Musikbörsen en tisdag halv fyra så vet ni. Just det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar