Jag firade inte Ida på restaurang iklädd myskläder. Men det chockrosa nagellacket var på och gjorde födelsedagsbarnet på kanske ännu bättre humör. One can hope!
Men nu är jag i desperat behov av en kopp te. Fastän klockslaget starkt talar emot det och katten skäller på mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar