Allvar

När ni hjälpt mig kan ni väl gå in på http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d... och kolla in senaste avsnittet av Uppdrag granskning, för att kompensera min ytlighet denna dag. Det handlar dels om pengakåta community-skapare som genom lagens kryphål lyckas utnyttja våra barns godtrogenhet och tjäna miljoner på det, samt om Louise, som efter en stroke blev handikappad och förlorade, bland annat, sin tidsuppfattning.

Kommunen vägrar förlänga Louises tillstånd att parkera på handikapplatser, trots att hon haft ett förut, och inte blivit friskare. (Den moderatstyrda) kommunen tycker att hennes assistent ska lämna Louise på trottoaren, medan hon kör iväg och letar efter parkeringsplats till den stora handikappbussen (som dessutom ibland måste stanna på gatan för att kunna fälla ut rampen).

Som nämnt lider Louise brist på tidsuppfattning, och får panikångest när hon tror att hon blivit övergiven på trottoaren. En av beslutsfattarna bakom indragningen (vars orsak praktiskt taget är hemligstämplad, inte ens Louise får veta) påpekade för reportern att hon ju ibland har två assistenter. Och reportern svarade:

- Men det har hon bara halvtid, resten av tiden är hon ensam med en assistent (och då kan de alltså inte åka någonstans, eftersom Louise inte kan riskera att bli lämnad ensam på grund av sin ångest)
- Och hon bara måste åka iväg nånstans just då? Undrade kommungubbjäveln arrogant.

Vi snackar om en kvinna som innan sin stroke var väldigt aktiv, körde motorcykel och levde, ja, ett rikt liv. Nu får hon inte ens åka in till stan när hon vill, för att kommunen anser att hon helt plötsligt inte är sjuk nog för ett parkeringstillstånd. Har hon inte lidit tillräckligt? Fy skäms, fy skäms.

Jag blir arg och ledsen.