Wrooom, wrooom, wroooooom

Igår klarade Jonatan sin uppkörning, och är nu en stolt innehavare av ett körkort! Hans far har snällt lånat ut en av sina bilar till honom, från idag till söndag, så det kommer bli en del miljöförstörande åka av framöver.

Ikväll körde vi till Tybble för att träffa Eric och ge honom hans matkuponger samt sälja 5 av mina 9 (det handlar om "guld"-kuponger till Kraka-restaurangen på campus som vi fick i ersättning för att vi stod modeller för höstens Studentguiden), och sedan vidare till det för mig, okända och smått exotiska Brickebacken. Men det var inte så mycket att se. Mestadels fula byggnader, parabolantenner i överflöd och en känsla av att vi var i en förort till Kumla (ja, jag vet inte riktigt hur det gick till). Men nu är det gjort. Nu har också jag varit där. Det är ju inte direkt ett ställe man har vägarna förbi, dock är det ändå lite genant när man säger att man är ifrån krokarna (alltså Örebro och dess omnejd) men den enda kontakt man haft med området i fråga är i form av spyreflexer när ÖBO:s hemsida besökts och man av nyfikenhet kollat in planlösningar eller fasadbilder.

Men smaken är som baken. Det finns säkerligen de som tycker att färgen på vårt hus påminner mer om bebisdiarré än underbart doftande curry.

Efter den korta visiten i Brickebacken åkte vi ut på motorvägen och styrde kosan mot Eurostop - mat! Max (hamburgerrestaurangen alltså) fick äran och Ica likaså. På Ica handlade vi med en sån där *ptschooo ptschooo*, självscanningsmakapär. Det är alltid lika roligt, och man håller koll på slantarna. Den andra tvålen jag har varit ute efter, med rabarberdoft, fanns! Ica Kvantum is the shit om man vill vara hyffsat säker på att få det man vill ha. De har samtliga goda dofter från Bliw (deras pumpvariant alltså) och jag önskar alltid att vi hade minst 2 badrum så fler sorter kunde få komma till nytta.

Efter kvällens biltur känner jag mig lite trött. Imorgon ska jag tvätta klockan 7:00, så det är förmodligen dags att sova snart. Morgondagen bringar även städning och brödbak, på kvällen kommer det hit lite folk som ska fira Nejras singelsläpp av Headstrong, Jonatan spelar ju bas där va. Men jag måste erkänna att det jag längtar efter mest är att jag efter flera års förlust, sorg och försök till bearbetning av den, äntligen, återigen, ska få klippa mig hos mina gamla favoritfrisör Anna. Oj oj, vilket ögonblick, what a moment in time. Ingenting kan gå fel där.