Tallrikar och kallor

Jonatan ska snart iväg på ett fotojobb. En nybyggd vindsvåning ska porträtteras. My god, vad skönt det måste vara att få flytta in i en färdig lägenhet. Slippa vänta på diverse hantverkare, städare och allt-i-allo-typer. Mina planer är att ta tag i uppackning av porslin, men hur tråkigt är det inte att stå och diska flera kartongers innehåll? Dessutom med vetskapen att skåpen måste tömmas när luck-folket behagar komma.

Mia var här igår. Hon diggade "nya" köket, men jag är ju ändå tvungen att för varje människa berätta att det inte är de rätta luckorna som sitter där. Och att knoppar ska sättas upp, alternativt bytas ut. Jag längtar till dagen då man inte måste klämma sönder fingrarna för att ta fram bestick.

Under gårdagens besök blev jag upplyst om fredskallors benägenhet att dö av starkt solsken. Jag har tidigare anat oråd, men nu vet jag att söderläge inte är grejen för stackarna. Växter och jag är tyvärr inte den bästa av kombinationer. Jag älskar dem, men jag tror att det är en obesvarad kärlek. De tar hellre livet av sig själva än lever med mig.