Ingen riddare tack, men ett välstädat hem och sällskap? Shoot

Beslutsångest.

Jag ska nog ta en dusch.

Fåglarna kvittrar, solen skiner, katten sitter i fönstret och jag på min pianopall iklädd pyjamasbyxor. Fruktansvärt ovettig lördag. Och så lite självömkan. Jisses, hur skall detta gå?

Jag vet att det "bara är till att rycka upp sig", men vilken metod ska jag använda? Ett besök på krogen, från klockan 20 till efter midnatt i form av en 70-talshårdrocksfestival (med iallafall ett band jag vet suger)? Ska jag sitta (om jag har tur) där on my own med ett block + en penna som mitt enda sällskap? Jonatan ska fota. Vem vet, kanske träffar jag på någon full fylle-bekant? Eller så kanske någon tänder på uttråkade unga kvinnor, och det hela slutar med att jag får värja mig från diverse äckel? Ja, det låter ju lagom lockande.

Har jag nämnt att jag är ganska negativ av mig?

Det är nu man önskar att någon räddade en. Fastän jag vet att jag borde skämmas över den tanken. Jag kan inte ringa och be någon komma hit, för då måste jag skämmas över att städningen den här veckan misslyckats totalt. Se där, ännu en sak att skriva upp på listan.

Dusch, ja.