Today, I pity myself
Ibland blir det inte riktigt som man hoppats. Ikväll är jag totaly alone, och ni som läst tidigare inlägg vet att jag till och med försökt muta mina vänner med vin och andra dyrbarheter för att slippa det just ikväll.
Jag klandrar ingen, särskilt inte söta Ida som hade planerat att komma hit och kolla på film med mig, men som hålls kidnappad i sitt hem av en ondskefull och envis förkylning. Men jag kan inte hjälpa att jag känner den ensamhet jag gör idag. Jonatan åkte strax efter klockan 14, och när han kommer hem är ett mysterium. Någon gång imorgon eftermiddag, men då ska det övningsköras (vilket jag har all förståelse för, men det gör mig inte mindre ensam)...
Det är inte så att jag är ypperligt bortskämd med att ständigt vara omgiven av vänner eller sambo (och därför gnäller så fort jag inte har någon by my side), snarare motsatsen. Och det är okej för mig, men just idag känns det kass. Jag ville ju så gärna hänga med vänner, skratta, dricka mängder med te (eller vin, beroende på sällskapets storlek), äta supergoda smörgåsar och dippa blomkålsbuketter.
En smörgås ska jag äta ändå. Har bakat någon form av fullkornsbaguetter/ciabattas med dinkelmjöl och apelsinskal. Egen komposition, därav mysteriet kring definitionen. En sådan krabat ska sen fyllas med sallad, paprika, rökt kalkon (det är som rökt skinka, men nyttigare), brieost och en dressing gjord på lätt-creme fraiche, chili- och thai sweet chilisås. Mumma. Synd att ni inte är här och får varsin ;)
När jag var iväg till Coop tidigare idag för att inhandla kattsand kunde jag inte hålla mig borta från lösgodiset. Jag har ju haft ett sug i flera, flera, veckor, och nu hade jag inte styrkan att stå emot. Det blev iaf inte jättemycket... Men jävlar om suget inte försvinner efter den här skålen!
Ps. Missa inte dokumentärfilmen Jesus Camp som går på SVT2 klockan 21:30.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar